Var ute alldeles för sent ikväll, men med riktigt ordentlig lust att trycka på. Övervägde först att göra mitt vanliga snabbdistanspass. Efter att ha funderat ett slag kom jag fram till att det kanske blir för hårt, eftersom att jag har ytterligare två fartpass inplanerade i veckan (moget övervägande med hälsenor i beaktande...:-). Så jag beslutade mig för en kompromiss: varför inte testa att öka farten allt eftersom - det ger bra mängd, ordentlig fart i slutet och nyttig fartträning. Provade alltså att springa ett så kallat progressivt pass. Försökte hålla 4 distinkta hastigheter, med hjälp av avstånds- och hastighetsmätaren på klockan. Klockan mätte som följer: Total distans: 12.69km Medelhastigheter: 4.39min/km (0-3km), 4.29min/km (3-6km), 4.10min/km (6-9km), 3.48min/km (9-12.69km). Jag är riktigt nöjd med den avslutande tretusingen eftersom att den går i konstant, svagt motlut. Rundan är för övrigt ordentligt kuperad vilket gör det extra svårt att hålla jämnt tempo. Lite träningseufori faktiskt, och ingen hälsenekänning heller.

Nu ska kroppen repareras med hjälp av lite sömn. Doggen sover redan...Imorgon blir det ett lätt distanspass.