Oj, jag glömde visst berätta att nu har även jag gått och köpt mig ett s.k vätskebälte. Ni vet ett sånt där som det sitter en massa små flaskor i. Jag har flera gånger gjort mig lustig över andra som har denna typ av bälten. Jag tycker att det ser väldigt pretentiöst ut på nåt sätt. Men, men...Jag provade det idag på mitt långpass och naturligtvis blev jag medveten om hur himla praktiskt det faktiskt är - just i de fallen när man ska springa långt hemifrån.

Här kommer en torr och saklig redovisning av hur jag tränat de senaste dagarna (inspirationen för att göra nåt mer intressant tryter):

Fredag: Vanligt distanspass i form av entimmeslöpning: man springer i en halvtimme på ett håll och vänder sen tillbaka. 13,6 km på drygt 59 minuter, vilket ger ett 4:22-tempo. Ok hastighet, möjligen lite för fort.

Lördag: Fyrhundrameters-intervaller på Atleticum med klubben. Start varannan minut. Stipulerad hastighet 78-80 sekunder. 20 repetitioner. Presterad snitthastighet: 78,5 sekunder. Extremt nöjd. Träning ger uppenbarligen färdighet. Kunde t.o.m öka hastigheten de 6 sista repetionerna.

Söndag: Långdistanspass. 23,19 km på 1 timme och 47 minuter. Erhållen hastighet blir 4:39min/km, vilket är rätt lagom för denna typ av pass. Naturligtvis kom jag inte iväg förrän solen hade gått ner...

Totalt: Denna veckan har jag sprungit totalt 74,23 km uppdelat på 5 pass (5 dagar).