Så var veckans tusingar avklarade. Döm om min förvåning, men idag kändes det faktiskt som att vädergudarna var med mig: inte jättekallt och bra grepp i det tunna snötäcket. Stärkt av detta faktum gick jag som brukligt ut lite för hårt...Serien av 9*1000m (en minuts vila) blev som följer: 3:32-3:36-3:41-3:38-3:42-3:43-3:43- 3:44-3:41. Detta ger en snitthastighet per tusing på 3:40min/km, vilket är bättre än jag hoppats på. Jag springer emellertid på gränsen till vad jag klarar av. Borde sänka hastigheten med några sekunder per km, och i stället koncentrera mig på att hålla ett jämnt tempo. Lättare sagt än gjort. Dessutom vet jag att lördagarnas fyrahundringar spökar - dessa blir definierande vad gäller intervalltempo - ett tempo som inte är tillämpbart på tusingar. Resultatet blir att jag springer riktigt fort de första 500 metrarna för att sacka på slutet. Inte ett smart sätt att disponera en tusing. Här finns det alltså lite att jobba på.

Tidigare i veckan försökte jag sälja in idén att byta ut ett av mina distanspass mot backintervaller till klubbens tränare. Det gick sådär; "Två fartpass i veckan räcker - träna smart". Tveklöst vet han vad han pratar om. Det blir lite av ett dilemma eftersom att backintervaller enligt många experter ger grym styrka. Jag vill ju bli starkast av de starka... Jag är dock ytterst tveksam till att byta ut fyrahundringarna eller tusingarna. Vilka hemska problem jag har va? :-)   

Jävlarimej vad det är kallt. Ovanligt kallt. Jag tror att jag ska mordhota de ansvariga, för jag trivs inte i det här klimatet. Snart fryser nog Öresund. Då får dansken se upp! Frågan är om man vill springa när det är så här kallt. Jag sprang en morgonrunda kl 0600 igår. Innan solen hade gått upp. Har kommit på att återhämtningstajmingen blir helt optimal om jag kör mina vanliga distanspass (tisdag och fredag) tidigt på morgonen. Det var helt obeskrivligt kallt. Efter att ha sprungit 200m fick jag vända hem och ta på mig mer kläder. Sen genomförde jag rundan på 15,3km. Morgonrundor är luriga. Normalt kan jag springa upp till 22-23km innan jag börjar känna mig riktigt matt. På morgonen kan det räcka med 10km, vilket det gjorde igår. Fick således pannbenspringa de avslutande 5 kilometrarna, trots att banan är näst intill helt platt. Oavsett det var jag ju som vanligt extremt nöjd efter att ha genomfört min plikt tidigt på morgonen. Lyckades, den tidiga timmen och vädret till trots, ändå springa i perfekt distanstempo - 4:30.

Ikväll blir det 9*1000 på cykelbanan. Om banan är ren från snö ska jag försöka ligga på 3:42-3:45min per tusing. En minuts vila mellan repetitionerna. Grüss gott.